Henrik Rydström, Gefle IF-Kalmar och en tenta.
Kan ju börja med att säga att jag klarade tentan jag var helt övertygad om att jag bombat totalt, fick ett D och det räcker för att ta sig vidare och lägga engelsk grammatik bakom mig förhoppningsvis för gott.
Stinsen hade fixat fribiljetter till GIF-KFF och den var väl som allsvenska premiärer är mest, svinkall, medioker och präglad av en usel domare. Daniel Stålhammar är en av Sveriges proffsdomare men tillsammans med sitt övriga domarteam står han för allsvenskans fladdrigaste och mest godtyckliga bedömningar. Filmningar blir straffar och kapningar i straffområdet blir ingenting och de gula korten delas ut med hjälp av en tombola. Att hans linjemän tycks vara drabbade av gråstarr alternativt inte vet hur offsideregeln funkar gör att de matcher herr Stålhammar dömer till en parodi på fotboll. 1-1 slutade matchen, helt rättvist.
Till sist, Henrik Rydström mannen man inte kan undgå att ha en åsikt om om man har det minsta intresse för fotboll. Visst har han gjort mycket som även roat mig, speciellt tidigt i sin karriär utanför planen i form av de krönikor han författade för det eminenta fotbollsmagasinet Offide. Det är bara det att karldjäveln envisas med att synas överallt, Henrik Rydström det finns något som kallas överexponering inom fotovärlden, det innebär att fotot utsätts för för mycket ljus. Överfört i termer kring Rydström innebär detta att vi ser åt helvete för mycket av Henrik Rydströms blanka osram-skalle. I tidningar och TV vevas denne blankpolerade proffstyckare som någon guru samt att hans blogg nämns ungefär överallt. Henrik Rydström är på väg att bli svensk fotbolls svar på RIX eller MIX Megapol, man hör något skval i bakgrunden men man har hört samma skit så många gånger att man sedan länge slutat lyssna.
Inte nog med att Rydström antagligen är fotbollsvärldens mest uppmärksamhetstörstande flintskalle så har han i sitt val av shorts inspirerats av den forne italienska giganten Paolo Di Canio som liksom Rydström envisades med att spela i galet små shorts. Noterbart i Rydströms fall är att trots de tighta shortsen ser man ingen antydan till manlighet på framsidan av shortsen, är det Steve Galloways antites jag skådat? Allsvenskans minsta balle sitter tydligen på samma kropp som allsvenskans största käft. Kolla även hur många gånger Rydström poserar som en fjortis på lunarstorm när han fotograferas för en tidning, huvudet lite på sned och om inte karlfan varit kal som Telly Savalas hade man sagt att han tittar under lugg.
Stinsen hade fixat fribiljetter till GIF-KFF och den var väl som allsvenska premiärer är mest, svinkall, medioker och präglad av en usel domare. Daniel Stålhammar är en av Sveriges proffsdomare men tillsammans med sitt övriga domarteam står han för allsvenskans fladdrigaste och mest godtyckliga bedömningar. Filmningar blir straffar och kapningar i straffområdet blir ingenting och de gula korten delas ut med hjälp av en tombola. Att hans linjemän tycks vara drabbade av gråstarr alternativt inte vet hur offsideregeln funkar gör att de matcher herr Stålhammar dömer till en parodi på fotboll. 1-1 slutade matchen, helt rättvist.
Till sist, Henrik Rydström mannen man inte kan undgå att ha en åsikt om om man har det minsta intresse för fotboll. Visst har han gjort mycket som även roat mig, speciellt tidigt i sin karriär utanför planen i form av de krönikor han författade för det eminenta fotbollsmagasinet Offide. Det är bara det att karldjäveln envisas med att synas överallt, Henrik Rydström det finns något som kallas överexponering inom fotovärlden, det innebär att fotot utsätts för för mycket ljus. Överfört i termer kring Rydström innebär detta att vi ser åt helvete för mycket av Henrik Rydströms blanka osram-skalle. I tidningar och TV vevas denne blankpolerade proffstyckare som någon guru samt att hans blogg nämns ungefär överallt. Henrik Rydström är på väg att bli svensk fotbolls svar på RIX eller MIX Megapol, man hör något skval i bakgrunden men man har hört samma skit så många gånger att man sedan länge slutat lyssna.
Inte nog med att Rydström antagligen är fotbollsvärldens mest uppmärksamhetstörstande flintskalle så har han i sitt val av shorts inspirerats av den forne italienska giganten Paolo Di Canio som liksom Rydström envisades med att spela i galet små shorts. Noterbart i Rydströms fall är att trots de tighta shortsen ser man ingen antydan till manlighet på framsidan av shortsen, är det Steve Galloways antites jag skådat? Allsvenskans minsta balle sitter tydligen på samma kropp som allsvenskans största käft. Kolla även hur många gånger Rydström poserar som en fjortis på lunarstorm när han fotograferas för en tidning, huvudet lite på sned och om inte karlfan varit kal som Telly Savalas hade man sagt att han tittar under lugg.
Kommentarer
Trackback
